A Case Study On Swed-bank During The Financial Crisis- Medial Opinion

Description
A Case Study On Swed-bank During The Financial Crisis- Medial Opinion And Stock Price Fluctuations, Is There A Correlation, The term financial crisis is applied broadly to a variety of situations in which some financial assets suddenly lose a large part of their nominal value. In the 19th and early 20th centuries, many financial crises were associated with banking panics, and many recessions coincided with these panics. Other situations that are often called financial crises include stock market crashes and the bursting of other financial bubbles, currency crises, and sovereign defaults

A Case Study On Swed-bank During The Financial Crisis- Medial
Opinion And Stock Price Fluctuations, Is There A Correlation



In the case study, Swedbank's stock price is monitored over a
period of approximately eleven months. The nature of the
survey is quantitative. Some 6500 articles, written on Swedbank during the period, are examined through the
method of semantic
data analysis to rate the opinion. The method is recent and the approach of the survey is inductive. The data
is subsequently
analyzed by simple linear regression to uncover feasible correlations.

The sample data, comprised by articles and stock price
observations, is processed and imported to the statistical
software SPSS, which is used to perform regression analysis along with correlation analysis.

The theoretical framework introduces the theories considered
relevant after the completion of the empirical research. A short
introduction is given to the efficient market hypothesis, the incentive-signaling model, and herd behavior.

The research has not been able to prove the existence of a
significant correlation between Swedbank's stock price and
opinions in media.
Förord




Under utförandet av detta examensarbete har vi kommit i kontakt med flera synnerligen
kompetenta personer. Under de tio veckor det tagit oss att färdigställa vårt arbete har vi funnit
nya kunskaper och nya insikter som vi tar med oss under våra fortsatta studier.
Vi vill först och främst tacka Susanne Arvidsson för hennes bidrag med råd under hela
processen för arbetet. Vidare vill vi tacka Saplo Internet AB och dess medarbetare för
tillgången till deras analys av artiklar.
Vi vill också rikta tack till Jakob Bergman, doktorand på Statistiska Institutionen vid Lunds
Universitet, för goda råd i samband med hanteringen av det statistiska materialet samt till
Michael Krona vid enheten för Medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds
Universitet.




Lund - 2009-01-09


Oscar Andersson
[email protected]


Peter Dreijer
[email protected]








Anders Brunnström
[email protected]


Gustav Nilsson
[email protected]
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ............................................................................... 3
1.1 BAKGRUND ......................................................................................3 1.2
PROBLEMDISKUSSION .........................................................................6 1.3 SYFTE
............................................................ .................................7 1.4 AVGRÄNSNINGAR
..............................................................................7 1.5 BEGREPPSDEFINITIONER
.....................................................................8
2 METOD ..................................................................................... 11
2.1 ÖVERGRIPANDE ANGREPPSSÄTT ......................................................... 11
2.1.1 Induktiv metod...............................................................................................11
2.1.2 Kvantitativ ansats ..........................................................................................12 2.1.3
Reliabilitet och validitet ...................................................................................13
2.2 PRAKTISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ....................................................... 14
2.2.1 Kvantitativ dataanalys ...................................................................................14
2.2.1.1 Datainsamling.................................................................................................14 2.2. 1.2
Dataanalys av materialet ..................................................................... ............15
2.2.2 Intervjuer .....................................................................................................16
2.3 KÄLLKRITIK ................................................................................... 17
2.3.1 Källkritik av urval och statistiskt material...........................................................17
2.3.2 Källkritik av artiklar och litteratur ....................................................................18
3 EMPIRI...................................................................................... 19
3.1 BESKRIVNING AV RÅDATA ................................................................. 19
3.2 REGRESSIONER OCH KORRELATIONER MED AKTIEKURSEN SOM BEROENDE
VARIABEL ........................................................................................... 20
3.2.1 Period 1 (4 jan - 24 nov).................................................................................21
3.2.1.1 Regressionsresultat ..........................................................................................21 3.2.1.2
Korrelationsresultat.........................................................................................22
3.2.2 Period 2 (4 jan - 12 sep)..................................................................................22
3.2.2.1 Regressionsresultat ..........................................................................................22 3.2.2.2
Korrelationsresultat.........................................................................................23
3.2.3 Period 3 (15 sep - 24 nov) ...............................................................................24
3.2.3.1 Regressionsresultat ..........................................................................................24 3.2.3.2
Korrelationsresultat.........................................................................................25
4 TEORI ....................................................................................... 27
4.1 VAL AV TEORETISK ANKNYTNING ........................................................ 27
4.2 EFFEKTIVA MARKNADSHYPOTESEN...................................................... 27
4.2.1 Svagt effektiv marknad ....................................................................................29
4.2.2 Halvstarkt effektiv marknad .............................................................................29 4.2.3
Starkt effektiv marknad ...................................................................................30
4.3 SIGNALERINGSHYPOTESEN ................................................................ 30
4.4 FLOCKBETEENDE............................................................................. 31
5 ANALYS .................................................................................... 33
5.1 ALLMÄN ANALYS........................................................... .................. 33 5.2 INGÅENDE
ANALYS .......................................................................... 34
6 AVSLUTANDE KOMMENTARER................................................. 39
6.1 ÅTERKOPPLING TILL SYFTE................................................................ 39
6.2 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ...................................................... 40 6.3 FÖRSLAG
TILL UTVECKLING AV METOD ................................................ 40
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?


REFERENSLI STA ........................................................................... 42
PUBLICERADE KÄLLOR .......................................................................... 42
Artiklar ................................................................................................................42
Litteratur ..............................................................................................................43 Rapporter
.............................................................................................................44
ELEKTRONISKA KÄLLOR ........................................................................ 44
PRESSMEDDELANDEN............................................................................ 44
BI LAGOR...................................................................................... 46
BILAGA 1 - AKTIEKURS ........................................................................ 46 BILAGA 2 -
FIGURER FRÅN SPSS............................................................ 50 BILAGA 3 -
INTERVJUFRÅGOR TILL SAPLO................................................ 53 BILAGA 4 -
INTERVJUFRÅGOR TILL HANDELSBANKEN................................. 54













































2
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson






1 INLEDNING



I det första kapitlet presenterar vi den bakgrund som väckte vårt intresse för att
genomföra den här undersökningen. Vi förklarar vad examensarbetet syftar till, vi för
en problemdiskussion där vi även positionerar arbetet gentemot tidigare studier, samt
klargör de avgränsningar och begrepp som används.




1.1 BAKGRUND

För ett år sedan kunde man ana att en eventuell lågkonjunktur var i antågande.
Exempelvis meddelade affärsnyhetsaktören Bloomberg i november 2007 att den New
York-baserade kreditanalytikern Mike Mayo i sin rapport räknade med att
Wall Streets största finansinstitut skulle tvingas att skriva ned sina fordringar med så
mycket som 130 miljarder USD. Orsaken till detta var så kallade subprime-relaterade
lån, det vill säga lån baserade på ett förväntat värde och som sålunda översteg sitt
säkrade belopp (Bloomberg.com: 1). I början av hösten 2008 slog den finansiella
krisen till på allvar. Svallvågorna från kreditproblem på bostadsmarknaden i USA
nådde Europa och Sverige och har i skrivande stund slagit hårt mot framförallt
banksektorn (Riksbanken, Rapport: 1). Makroeffekterna och osäkerheten kring vilka
av kreditinstituten som hade exponering mot den amerikanska kreditsituationen ledde
till en försvagad kreditmarknad. Den långfristiga utlåningen minskade, vilket
föranledde Riksbanken att låna ut 60 miljarder för att motarbeta "[.] negativa
effekter på kreditförsörjningen för banker, företag och hushåll i Sverige"
(Riksbanken, pressmeddelande: 1). Det ska även nämnas att det vidtogs
internationella åtgärder för att möta likviditetsproblemen i banksystemet. Exempelvis
beslutade Europeiska Centralbanken att förse marknaden med 40 miljarder USD i
mitten av september (ECB, pressmeddelande: 1). Även Federal Reserve, den
amerikanska centralbanken, agerade vid detta tillfälle genom att ställa 180 miljarder
USD till kreditmarknadens förfogande och dessa var endast två av många liknande
åtgärder (Federal Reserve, pressmeddelande: 1).





3
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?


Finanskrisen har varit höstens stora ämne och den ekonomiska situationen dominerar
dagligen i media. Att det skrivs och rapporteras ovanligt mycket om den finansiella
världen har knappast undgått någon men frågan är hur vi som sparare, aktieägare och
investerare påverkas av den mediala ryktesspridningen. Journalister, analytiker och
diverse "förståsigpåare" uttalar sig frekvent med skiftande grund och sanningshalt
ochdetta får sannolikt konsekvenser, om än svåra att definiera eller mäta.



När Lehman Brothers ansökte om konkursskydd uppstod stora rubriker i vilka
Swedbank blev en av de hårdast ansatta. I en artikel om händelsen i Svenska
Dagbladet löd rubriken: "Analytiker: Risken störst i Swedbank" (Svenska Dagbladet,
2008-09-16). Rykten kring bankens miljardexponering mot Lehman Brothers
florerade men det visade sig så småningom att fordringarna till största delen var
säkrade och att endast en mindre del utgjordes av osäkrade fordringar (Swedbank,
pressmeddelande: 1).



Att Swedbank under hösten har fått stå ut med en omfattande medial uppmärksamhet
beror även på andra händelser. I slutet av oktober i år offentliggjordes beslutet att
genomföra en nyemission och företagets styrelseordförande Carl Eric Stålberg sade i
samband med detta att banken visserligen hade en sund kapitalisering men att syftet
var att agera proaktivt (Swedbank, pressmeddelande: 2). Huruvida detta stämde eller
ej debatterades därefter i media. Finanstidningen Affärsvärlden menade att
anledningen till nyemissionen var att kunna stå emot en försämrad marknad i
Baltikum, och en eventuell devalvering i dessa länder (Affärsvärlden, 2008-10-29).
Vad som är klart är emellertid att annonseringen av nyemissionen föregicks av ett
uttalande av VD Jan Lidén där han bekräftade att diskussioner angående nyemission
fördes. Aktiekursen föll kraftigt under dagarna fram till offentliggörandet och Dagens
Industri menade att det var ett resultat av Lidéns uttalande (Bilaga 1; www.di.se: 1).
Med tanke på att kursen steg efter det definitiva tillkännagivandet av nyemissionen är
det intressant att fråga sig hur kursutvecklingen dagarna innan hade tett sig om Jan
Lidén inte hade yttrat sig, med en medial ryktesspridning som följd (Bilaga 1).



Höstens tredje stora händelse för Swedbank var att banken i november tillkännagav
att man hade utsett Michael Wolf till ny VD med tillträde under våren 2009
(Swedbank, pressmeddelande: 3). Det rapporterades flitigt i media under dagen och

4
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson


mottagandet av nyheten blev generellt sett positiv. Rodney Alfvén, analyschef på
mäklarfirman Cheuvreux, sade exempelvis till Dagens Industri att han tyckte att valet
av VD var bra och intressant (www.di.se: 2). Att aktien steg kraftigt under dagen har
otvivelaktigt fler orsaker än Rodney Alfvéns och andra analytikers och journalisters
uttalanden, men reaktionen i sig förtjänar att uppmärksammas (Bilaga 1).



Det ökade mediala fokuset på bankvärlden i allmänhet och på Swedbank i synnerhet
är det som initialt väckte vårt intresse. Vid sökning på "Swedbank" på Retriever
Research
1
visar det sig att det sedan förra året har skett en dramatisk ökning av
frekvensen på artiklar skrivna om Swedbank (Figur 1.1). Med tanke på att även
aktiemarknaden i dessa tider blir allt mer volatil ter det sig därför naturligt att söka
förklarningar och eventuella samband (Bilaga 1).


Figur 1.1 Frekvens på artiklar om Swedbank,
januari 2007 - november 2008 (månatliga observationer)






















Källa: Retriever Research









1









Tidigare www.mediearkivet.se











5
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?



1.2 PROBLEMDISKUSSION

Givetvis finns det en mängd olika faktorer som kan ligga bakom Swedbanks ned-
eller uppgångar på börsen. Till exempel kan en allmän börsnedgång i Sverige påverka
även Swedbanks aktiekurs och det går inte att härleda till en specifik händelse.



Med alla uttalanden och analyser från personer inom olika befattningsområden i
samhället kan man undra över huruvida ryktesspridningen i den mediala etern på
något sätt stämmer överens med hur ett företags, i detta fall Swedbanks, aktie
fluktuerar. Naturligtvis är detta en dubbelsidig fråga, marknaden påverkar media och
media påverkar marknaden och att undersöka exakt hur, vore om inte omöjligt,
åtminstone orimligt komplicerat. Vad som är möjligt och därtill intressant är att ta
reda på om den mediala opinionen på något sätt korrelerar med aktiekursen. Detta är
vad vi i detta examensarbete strävar efter att ta reda på.



Vårt tillvägagångssätt är att använda oss av semantisk dataanalys tillhandahållen av
företaget Saplo Internet AB, fortsättningsvis kallat Saplo. Kortfattat möjliggör
användandet av Saplos programvara att vi kan undersöka ett stort antal artiklar om
Swedbank som därefter graderas på en skala. Mer ingående om metoden går att läsa
om i kommande kapitel.



Forskning som syftar till att bedöma eller förstå medias inverkan på företag och deras
aktiekurser har tidigare genomförts. Exempelvis genomförde Erik R Lidén vid
Handelshögskolan i Göteborg en studie där han undersökte hur svenska aktiekurser i
allmänhet påverkas av aktieanalytikers och medias köp- och säljrekommendationer
(Lidén, 2007). Studien publicerades i Multinational Finance Journal 2007 men har
diverse olikheter med undersökningen i detta examensarbete. Till exempel inriktar sig
vår studie på en enskild aktie och det är inte utfärdade rekommendationer som
bedöms, utan snarare allmän medial uppmärksamhet. Liu et al (1990) gjorde en studie
i USA som avsåg att undersöka den så kallade "Heard-on-the-Street"-kolumnen i
The Wall Street Journal och dess effekt på aktiekurser. Deras resultat var att
kolumnen påverkade aktiekurserna vilket även överensstämmer med en tidigare studie
baserad på samma metod av Lloyd-Davies och Canes (1978).



6
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson


Dino Viscovi vid Göteborgs Universitet publicerade 2006 en doktorsavhandling där
han behandlade hur media under 1990-talet började rapportera om marknaden som ett
fenomen och hur den reagerar och agerar som en maktfaktor i samhället.
Avhandlingen tar även upp hur ekonomiska experter och analytiker i svenska medier
över tiden har betraktats och vilken tyngd de haft på debatten. Detta anser vi vara en
intressant grund som fört oss vidare in på vår undersökning.



Tidigare studier som har använt en närliggande metod av textanalys har gjorts av
Helge Helmersson vid företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Han
har utvecklat ett enklare textanalysprogram, PERTEX, som kan appliceras på löpande
text med ett särskilt tema och som känner igen verb i textmassan genom att jämföra
texten med en ordlista (Helmersson & Mattsson, 2001). Emellertid har vi inte funnit
andra studier med liknande syfte som har genomförts med hjälp av PERTEX. Lee et
al (2004) publicerade en studie baserad på en liknande semantisk dataanalys som den
som Saplo använder, om än inte lika utvecklad. Undersökningen visar att den här
typen av analys, där psykologin bakom marknaden mäts, kan ha ett samband med
börskurser.



Därmed vill vi, med hjälp av Saplos programvara, besvara frågan: Finns det en
korrelation mellan förändringarna i den mediala opinionen gentemot Swedbank och
Swedbanks aktiekurs?




1.3 SYFTE

Syftet är att granska hur den mediala opinionen gentemot Swedbank förändras över
tid och undersöka om dessa förändringar korrelerar med fluktuationerna i Swedbanks
aktiekurs.




1.4 AVGRÄNSNINGAR

För att problemformuleringen skall vara hanterlig väljer vi att endast inrikta oss på
Swedbank och inte andra banker. I analysen av Swedbank väljer vi att studera
perioden 2008-01-03 till och med 2008-11-24. Anledningen till att vi använder
information från och med årsskiftet är att vi anser det vara ett datum som är lätt att


7
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?


relatera till och det ger oss också en period med mer normala förhållanden innan
turbulensen startade kring banksektorn i Sverige. De sista veckorna i november är
intressanta med anledning av den nyemission som gjordes och som avslutades i
mitten på december. På grund av tidsaspekten för det här examensarbetets
färdigställande har vi dock inte möjlighet att analysera hela året ut.



Analysen av de artiklar som kommer att göras är begränsad till elva av de största
tidningarna i Sverige.
2
Vi analyserar således inte några utländska artiklar relaterade
till Swedbank eller övriga banksektorn, som skulle kunna påverka aktiekursen.



Den teoretiska referensramen som vårt examensarbete utgår ifrån innefattar den
effektiva marknadshypotesen, signaleringsteorin samt teorin om flockbeteende. En
annan teori som möjligen skulle kunna tillämpas är kommunikationsteorier men som
dock inte kommer att beröras. En snarlik studie av Aeron Davis som bör nämnas har i
sin studie "Media Effects and the Active Elite Audience" (2005) undersökt
kommunikationens påverkan på investeringsbeteende och handelsmönster på
Londonbörsen. Däremot är metoden ej densamma då Davis har baserat sina resultat
på intervjuer medan vårt examensarbete har en kvantitativ ansats.





1.5 BEGREPPSDEFINITIONER

Flockbeteende






Medial opinion







Från engelskans "herd behavior" - äger rum när
ett stort antal investerare agerar på ett liknande
sätt vid samma tidpunkt.



Med medial opinion syftar vi på opinionen av
allt som reflekteras i media, oavsett om det är
baserat på en bekräftad händelse eller inte.
Medial opinion innefattar således ett större
spektra än medial ryktesspridning.



2



Affärsvärlden, Dagens Industri, Dagens Nyheter, e24, Göteborgs-Posten, Helsingborgs Dagblad,
IDG, Placera.nu, Realtid, Svenska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet


8





Medial ryktesspridning






Semantisk dataanalys




Sharing-the-blame






Subprime












Valence
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson




Med medial ryktesspridning menar vi ej styrkta
påståenden och spekulerande utvecklingar som
följer av en faktisk händelse.



Studiet av språkliga uttrycks betydelser eller
mening (www.ne.se: 1).



Effekten av en olönsam investering som inte ger
avsevärt sämre rykte eftersom andra aktörer gör
samma misstag.



Med subprime-marknader, eller -lån, syftar vi på
det system i USA där belåning av exempelvis en
fastighet sker till personer med lägre
kreditvärdighet på en grund av det förväntade
värdet på fastigheten. Det vill säga att
lånesumman är högre än det aktuella värdet för
säkerheten.


Valence är namnet på det värde som Saplo
använder för att beskriva opinionen i media på
en skala från 0,0 till 1,0 där ett högre värde
innebär en mer positiv opinion.



















9
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?





























































10
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson






2 METOD




Kapitlet beskriver det övergripande angreppssätt samt det specifika tillvägagångssätt
vi använder oss av. Detta avsnitt är tänkt att ge en mer ingående förståelse för de
valsituationer som uppkommit i samband med insamlandet av data, samt hur vi valt
att bearbeta denna information.





2.1 ÖVERGRIPANDE ANGREPPSSÄTT

För att få en strukturerad och väldefinierad utredning krävs en genomtänkt plan på
vilka generella metoder som ska användas. De kommande avsnitten avsätts till att visa
på de valmöjligheter som finns, samt motivera den metodik vi använder.




2.1.1 Induktiv metod

Det är givetvis viktigt att välja en metod som är lämplig för det syfte och den
problemställning som undersöks. Då vi har valt att använda ett kvantitativt förfarande,
som beskrivs i nästföljande stycke, anser vi den induktiva metoden vara passande.
En induktiv ansats bygger på insamlandet av empirisk information, som sedan tolkas
för att bilda nya teorier, alternativt addera till redan existerande teorier. Detta
förfarande är lättast att genomföra innan någon större mängd teoretisk kunskap
inhämtas; en alltför stor teoretisk bas kan leda till blockeringar av nya tankesätt och
således göra att undersökningen mer eller mindre medvetet tar en viss riktning
(Bryman & Bell, 2005). Förhoppningen är att med hjälp av en större mängd dagliga
aktieprisobservationer tillsammans med ett stort antal analyserade artiklar skrivna om
Swedbank hitta vissa samband med aktiekursens förändring. Vår avsikt är således att
först samla in empirisk information i form av aktiekurs, artiklar och från
intervjuobjekt. Därefter genomförs en analys av aktiekurs och artiklar för att hitta
eventuella samband. Nästa moment blir att försöka att koppla resultaten från
dataanalysen till existerande och relevanta teorier, vilket förhoppningsvis kan tillföra
nya insikter och ytterligare kunskap kring ämnet. Hur vår empiriska information i

11
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?


form av observationer och artiklar behandlas tas upp mer ingående i kommande
avsnitt.



En alternativ metod som har beaktats är den deduktiva metoden, vilken utförs på det
motsatta sättet. Metoden kännetecknas av att undersökningen påbörjas med en
genomgång av forskningsläget och den teori som har formats på det aktuella området.
Sedan tillämpas denna kunskap på ett specifikt empiriskt problem. Det kan också här
vara svårt att få fram rent objektiv information, då undersökaren i utformandet av
analysen väljer variabler och förutsättningar som i dennes ögon verkar vara relevanta
(Jacobsen, 2002). Även om utredaren är öppen för att verkligheten kan te sig
annorlunda än teorin, kan denne ha egna förutfattade meningar om hur verkligheten
bör ser ut. Detta kan medföra att signifikant empirisk data går förlorad och att
undersökningen därför får en lägre kvalitet.




2.1.2 Kvantitativ ansats

Den kvantitativa metoden, vilken är den vi har valt att följa, är lämplig att använda
när man har en testande problemformulering och där problemställningen är av en
extensiv karaktär. Avsikten är här att gå på bredden genom att undersöka många
enheter, men med färre nyanser (Jacobsen, 2002). Då vårt examensarbete är en
utredning över tid, med ett större antal observationer, blir metoden följaktligen
kvantitativ. Fokus läggs på att undersöka och utreda generella mönster utifrån den
information som samlas in.



Ett alternativt förfarande är en kvalitativ ansats, vilken utgår ifrån en explorativ
problemformulering, där man istället för bredd utgår ifrån att söka olika nyanser av
det man undersöker. Här är intentionen att gå på djupet och kontextuella aspekter
öppnas för tolkning. Vid valet av en kvalitativ metod är det därför lämpligt att
begränsa sina undersökningar till endast ett fåtal variabler för att enklare kunna
genomföra en analys (Rienecker & Jörgensen, 2002). En utredning baserad på denna
metod skulle vara svårt att genomföra med den problemformulering vi använder, då
samband är svåra att säkerställa med kvalitativa mått, såsom intervjuer eller ingående
analyser av enstaka artiklar. Dock avser vi använda intervjuer som ett kvalitativt mått
för att försöka förklara avvikelser i det kvantitativa materialet.


12
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson


2.1.3 Reliabilitet och validitet
Hög grad av reliabilitet innebär att de mätningar och beräkningar som gjorts är
regelrätt genomförda. Genom att använda en programvara för att analysera
datamaterialet minskar vi de effekter, såsom subjektivitet, som skulle kunna uppstå av
att en eller flera personer skulle gå igenom och sedan analysera varje artikel enskilt.
En helt objektiv bedömning är emellertid svår att uppnå då programmet är framtaget
av en person men subjektiviteten gentemot en enskild faktor, i detta fall Swedbank,
minimeras. Tanken är att den undersökning som genomförs ska kunna replikeras och
ge samma resultat med hjälp av den information vi använder oss av. Slumpmässiga
fel kan likväl förekomma i och med att vi använder oss av kvantitativa datakällor,
såsom aktiekurser från NASDAQ OMX. Dessa felaktigheter kan uppstå på flera sätt i
samband med datahanteringen:


• Informationen från källor kan ha tryckfel
• Felaktig inmatning av informationen
• De statistiska beräkningarna och bearbetningen av dessa kan vara
bristfälliga



Arbete pågår löpande för att upptäcka dylika brister och abnormaliteter, men det är
likväl mycket svårt att säkerställa en total avsaknad av sådana.



Validitet handlar om att den empiri som studeras måste vara giltig och relevant
(Jacobsen 2002). Bryman och Bell (2005) menar att det finns ett flertal kriterier för att
bedöma vilken kvalitet en undersökning uppvisar. För det första handlar det om att
uppnå en hög grad av vad som kallas teoretisk validitet, det vill säga att mätningen
utförs på det man avser att mäta (Bryman & Bell, 2005). Vidare krävs en intern
validitet, vilket innefattar ett upprätthållande av kausala förhållanden mellan två eller
fler variabler; att förändringen av Y verkligen beror på X och inte på någon annan
extern variabel. För vårt examensarbete är det synnerligen viktigt att ha den interna
validiteten i åtanke då det finns väldigt många andra variabler än medial opinion som
kan påverka aktiekursen. Det talas även om extern validitet som en viktig aspekt där
man ser huruvida resultaten från en undersökning kan generaliseras vidare utöver den
underliggande undersökningen. I vårt fall kan exempel på extern validitet vara om


13
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?


resultaten även kan appliceras på andra börsnoterade bolag eller om vi hade fått
samma utfall på en annan marknad.



2.2 PRAKTISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT


2.2.1 Kvantitativ dataanalys

Vår undersökningsmetod består av tre delar; datainsamling, analys och
interpretation/resultat av materialet. Detta avsnitt går närmare in på hur dessa tre delar
rent metodiskt genomförs.



2.2.1.1 Datainsamling
De uppgifter som ligger till grund för vår analys är Swedbanks dagliga aktiekurs vid
stängning från och med 2008-01-02 till och med 2008-11-24. Dessa inhämtas från
NASDAQ OMX Nordic (http://www.nasdaqomxnordic.com) och rör sig således om
totalt 228 handelsdagar. NASDAQ OMX har primärdata över den aktuella
informationen vi söker och är följaktligen ett naturligt alternativ.



Cirka 6500 artiklar skrivna om Swedbank under samma period inhämtas från elva av
de största tidningarna i Sverige
3
och analyseras tillsammans med företaget Saplo, vars
medarbetare Anders Hall, Research & ICT Development, och Mattias Tyrberg, CEO,
har varit behjälpliga. Saplo har genom en programvara baserad på en algoritm som
tidigare använts i andra undersökningar möjlighet att analysera text och förstå den och
visa hur den är vinklad mot en given variabel, i vårt fall Swedbank (Turney &
Littman, 2003). Programmet har förmågan att urskilja åsikter ur text för att få fram
något som kallas valence. Detta är en värdering huruvida den informationen som ges
om den givna variabeln beskrivs positivt eller negativt och i vilken grad där emellan.
Resultaten över hur positivt eller negativt Swedbank beskrivs kan antingen uttryckas i
en numerisk skala eller i procent (Intervju med Saplo, 2008-12-08). Genom att
använda programvaran från Saplo kan vi således analysera stora mängder text och få
diagram över hur utvecklingen av opinionen i media varit kring Swedbank.




3




Affärsvärlden, Dagens Industri, Dagens Nyheter, e24, Göteborgs-Posten, Helsingborgs Dagblad,
IDG, Placera.nu, Realtid, Svenska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet

14
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson


I vår analys av artiklar för den givna perioden har vi valt att exkludera artiklar från
icke handelsdagar, det vill säga alla helger och helgdagar. Vi är medvetna om att detta
skulle kunna förändra materialet men vi anser ändå att det ger en mer rättvisande bild.
Information som kommer från artiklar under icke handelsdagar kan naturligtvis
påverka aktiekursen efterföljande handelsdag men vi menar att det är den senaste
informationen som har störst påverkan. Att då försöka ackumulera värdena för
valence till efterföljande handelsdag skulle skapa sådana problem att vi skulle behöva
vikta betydelsen av vissa dagar olika på efterföljande handelsdag. Det vill säga att det
som skrivs på lördagen sannolikt har mindre påverkan på aktiekursen än det som
skrivs på måndagen. Att då vikta lördagens värden till en andel som skulle motsvara
dess verkliga andel vore i praktiken mycket svårt. Vidare är det också rimligt att anta
att det som skrivs under helgen även reflekterar sig i måndagens värde över det som
skrivs i media. Genom att ta bort dessa dagar låter vi därför det som skrivs i media på
den verkliga handelsdagen vara det som jämförs med aktiens stängningskurs och
därför ge en mer rättvisande och korrekt bild.




2.2.1.2 Dataanalys av materialet
Valet av SPSS som program för att analysera datamaterialet baserar sig i första hand
på att SPSS är ett välkänt företag med en erkänd programvara och länge har varit ett
av de ledande företagen inom analytisk teknik. Dessutom har vi en viss vana med att
arbeta i programmet SPSS och kan även vid oklarheter ta hjälp av litteratur, till
exempel SPSS steg för steg av Lars Wahlgren (2008).



Deskriptiv statistik - Till att börja med låter vi SPSS räkna ut den deskriptiva
statistiken för datamaterialet. Bra att veta är dock att detta alternativ har som
begränsning att medianen och andra mått som kräver att data sorteras inte kan fås
under den här menyn (Wahlgren, 2008). De värden som är intressanta för vår
undersökningsperiod är medelvärde, minimum, maximum och standardavvikelse.



Regressionsanalys - Vår regressionsanalys är enkel linjär och ekvationen för vårt
ändamål kan formuleras som följer:


AAktiekurs = o + | ? AValence + c (2.1)

15
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?




o och | är våra konstanter. Residualen, c, anger avvikelsen från väntevärdet o + |x
(det vill säga från regressionslinjen) och är en slumpvariabel med väntevärdet noll.
Det värde residualen antar för en viss individ kan tolkas som den sammanlagda
effekten av övriga faktorer som påverkar AAktiekurs (Körner & Wahlgren, 2000). Det
som också bör nämnas är att AAktiekurs är den beroende variabeln och AValence den
oberoende. Vår metod för regressionsanalys är helt baserad på Lars Wahlgrens (2008)
litteratur. Där inkluderas skattningar av o och | samt även konfidensintervallen för
båda. Vidare utnyttjas också alternativet att räkna ut "Model fit" som ger en
sammanfattning av hur bra modellanpassningen är. Till sist räknar vi också fram
avvikande observationer genom programmets "Casewise diagnostics" och de som
avviker från linjen med mer än två standardiserade residualer redovisas i egen tabell.
Normalt ligger cirka 5% av observationerna utanför dessa gränser (Wahlgren, 2008).



Korrelationsanalys - Slutligen gör vi även en korrelationsanalys i SPSS där vi
använder oss av Pearsons metod eftersom det är den "vanliga"
korrelationskoefficienten som också har namnet
produktmomentkorrelationskoefficient (Wahlgren, 2008). Dessutom väljer vi att testa
om det finns ett tvåsidigt linjärt samband.




2.2.2 Intervjuer
I samband med att vi använder oss av Saplo för våra analyser av artiklar avser vi att
utföra en intervju med Saplos ledning. Detta för att ta in tillräckligt med information
kring hur företagets analyser fungerar och för att få en bild av reliabiliteten. Vi
genomför en semistrukturerad intervju där vi har ett antal förutbestämda frågor i vilka
Saplo kan ge svar som vi sedan kan ställa följdfrågor på (Bilaga 3). Att genomföra
intervjun med ett sådant upplägg ger både Saplo och oss möjligheten att föra ett mer
avslappnat samtal och samtidigt få mer uttömmande svar än vad som hade varit fallet
med exempelvis helt standardiserade frågor.



Vi har under arbetets gång haft för avsikt att genomföra intervjuer med Swedbank,
men även andra aktörer inom den finansiella världen för att få en djupare förståelse
för vårt kvantitativa material. Swedbank har genom presschef Anna Sundblad och


16
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson


pressinformatör Sara Arborén valt att inte medverka i detta examensarbete. Även från
Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Danske Bank har vi fått svaret att de
inte önskar medverka. Vi har även sökt Rodney Alvén, chefsanalytiker på Cheuvreux,
eftersom han är en person som ofta syns i media, men vi har inte lyckats nå honom.
Handelsbanken på Kungsportsavenyn i Göteborg har som den enda av de tillfrågade,
genom Linda Hellsten, chef för Kapitalmarknad, ställt upp på en telefonintervju.
Emellertid har vi valt att inte inkludera materialet från denna intervju i vår
undersökning då svaren från en enskild aktör inte ger en trovärdig grund för att
kvalitativt förklara vårt kvantitativa material. Intervjumaterialet bifogas likväl i slutet
av detta examensarbete, då intervjun ändå är något som genomförts som en del av
undersökningen (Bilaga 4).




2.3 KÄLLKRITIK


2.3.1 Källkritik av urval och statistiskt material

Att använda Saplo i vår analys av artiklar innebär användandet av något som är
relativt nytt. Ur den aspekten kan det därför finnas anledning att ifrågasätta hur
tillförlitliga rådatan från Saplo. Att läsa en text och tolka huruvida den är positivt eller
negativt skriven är i allra högsta grad en subjektiv fråga. Genom att använda oss av
Saplo för vår analys begränsar vi, som tidigare sagts, användandet och effekten av den
mänskliga faktorn vilket vi vill anse är positivt. Värt att notera för undersökningen är
emellertid att det inte förekommer några utländska artiklar då de är svåra att tillgå och
att det analysprogram vi använder oss utav är svårt att applicera på andra språk
(Intervju med Saplo, 2008-12-08). Vi anser dock att den mängd artiklar som ingår i
vår tänkta analys utgör ett så pass stort urval att tillförlitligheten bör vara godkänd.



Algoritmen som används i Saplos program är framtaget av Sverker Sikström vid
Lunds Tekniska Högskola och är idag under ansökan om internationellt patent. Själva
programvaran som används hos Saplo har ingen direkt forskning som kan backa upp
dess validitet. Däremot finns det omfattade forskning kring den algoritm som ligger
till grund men är vidareutvecklad och förfinad i Saplos programvara (Turney &
Littman, 2003; De Boer, 2008)




17
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?


2.3.2 Källkritik av artiklar och litteratur

En viktig aspekt att förhålla sig till i arbetet är tillförlitligheten av de källor som
används och hur de är förenliga med arbetets syfte. De artiklar vi använder oss av i
arbetets inledning är alla sekundära källor och fyller endast meningen att belysa och
väcka intresse för det undersökningen handlar om. Dessa källor används inte som
fakta eller för andra ändamål i själva undersökningen och påverkar på så sätt inte
resultatet.



De källor som används för vår metod- och teoridel anser vi vara högst tillförlitliga för
det ändamål de används till. Vi är medvetna om att de författare som ligger bakom
respektive källa kan ha en egen agenda som följaktligen kunnat påverka dess innehåll.
Valet av källor är dock baserat på väl ansedda och väl etablerade finans- och
ekonomitidningar samt litteratur.





































18
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson






3 EMPIRI




Detta kapitel beskriver de resultat som framkommit av de statistiska beräkningarna
på det rådatamaterial som samlats in.





3.1 BESKRIVNING AV RÅDATA

Figur 3.1 är baserad på absoluta värden av Swedbanks aktiekurs samt valence, det
värde som beskriver opinionen i media. Som synes har aktiekursen en negativ trend
under merparten av perioden. Kurvan för valence har under första delen av perioden
också till största delen haft en negativ utveckling, om än med större fluktuationer. I
början av september bryts trenden och kurvan för valence får en positiv riktning,
medan aktiekursen fortsätter sin nedåtgående utveckling till slutet av
undersökningsperioden.


Figur 3.1 Aktiekurs och valence för hela undersökningsperioden
2008-01-03 - 2008-11-24

























19
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?


3.2 REGRESSIONER OCH KORRELATIONER MED AKTIEKURSEN SOM

BEROENDE VARIABEL

I detta avsnitt presenteras de tre regressioner som är baserade på den rådata som
samlats in för aktiekurs och valence.
4
Regressionerna utförs på de naturliga
logaritmerade förändringarna mellan observationerna:



Aktiekurs = ln?
A
t
?
? ?
(3.1)
? A
t
÷
1
?


Valence = ln?
V
t
?
? ?
(3.2)
?V
t
÷
1
?


Då kurvan för valence vid slutet av undersökningsperioden skiftar karaktär har vi valt
att också dela in vår data i två perioder och genomföra regressionsanalyser och
korrelationsanalyser för respektive period. Dessutom genomförs korrelationsanalyser
som ett ytterligare komplement. Totalt blir det således tre perioder som undersöks:


• Period 1: 4 januari - 24 november
• Period 2: 4 januari - 12 september
5

• Period 3: 15 september - 24 november


Denna indelning gjordes efter genomförande av den första regressionen för Period 1
(stycke 3.2.1.1.), vilken inte gav något signifikant resultat. Eftersom förhoppningen
var att finna ett sådant sökte vi orsaker till varför så inte var fallet. Vi förmodade att
det i den första delen av undersökningsperioden ändå skulle gå att säkerställa ett
positivt samband mellan aktiekursen och valence. På likartade grunder tyckte vi oss
kunna uppfatta en negativ korrelation för de sista månaderna av undersökningen. Då
trendbrottet i kurvorna sammanföll tidsmässigt med Lehman Brothers ansökan om
konkursskydd valde vi att dela materialet vid denna tidpunkt. Nedan följer resultaten
från samtliga regressioner.



4
5



Ytterligare grafer går att finna i Bilaga 2
Gapet mellan Period 2 och 3 beror på att observationerna i undersökningsperioden har rensats för
helger.

20
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson


3.2.1 Period 1 (4 jan - 24 nov)


3.2.1.1 Regressionsresultat
Den första regressionen utförs på hela undersökningsperioden, vilket innebär 227
observationer. Regressionen utförs enligt ekvation (2.1).


Tabell 3.1 Resultat för regression 1

Model Summary
b

Adjusted Std. Error of
Model R R Square R Square the Estimate
1 ,016
a
,000 -,004 4,465%
a. Predictors: (Constant), Valence
b. Dependent Variable: Aktiekurs

Tabell 3.2 Resultat av variansanalys

ANOVA
b


Sum of
Model Squares df Mean Square F Sig.
1 Regression 1,190 1 1,190 ,060 ,807
a

Residual 4485,595 225 19,936
Total 4486,785 226
a. Predictors: (Constant), Valence
b. Dependent Variable: Aktiekurs

Tabell 3.3 Resultat för Regression 1 - Koefficienter

Coefficientsa

Unstandardized Standardized
Coefficients Coefficients 95% Confidence Interval for B
Model B Std. Error Beta t Sig. Lower Bound Upper Bound
1 (Constant) -,493 ,296 -1,664 ,098 -1,077 ,091
Valence ,005 ,019 ,016 ,244 ,807 -,032 ,041
a. Dependent Variable: Aktiekurs

I tabell 3.1 framgår att korrelationskoefficienten är 0,016 och att
determinationskoefficienten (R Square) är 0,000. Det innebär att valence korrelerar
med aktiekursen till 1,6%. Determinationskoefficienten visar att 0,0% av den totala
variationen för aktiekursen förklaras av sambandet med valence. Residualspridningen
är 4,465% och beskriver spridningen kring regressionslinjen. I tabell 3.2 framgår det att
vår oberoende variabel valence inte har ett signifikant samband med aktiekursen då p-
värdet är högre än 0,1.





21
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?


3.2.1.2 Korrelationsresultat
Korrelationsanalys genomför som en komplettering till regressionsanalysen. I figur
3.4 framgår det att korrelationen mellan den oberoende variabeln valence och den
beroende variabeln aktiekurs är 0,016, utan säkerställd signifikans.


Tabell 3.4 Korrelationsanalys för Period 1

Correlations


Aktiekurs



Valence


Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
N
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
N

Aktiekurs
1

227
,016
,807
227

Valence
,016
,807
227
1

227



3.2.2 Period 2 (4 jan - 12 sep)


3.2.2.1 Regressionsresultat
Den andra regressionen utförs på första delen av undersökningsperioden, vilket
innebär 176 observationer. Regressionen utförs enligt ekvation (2.1).


Tabell 3.5 Deskriptiv Statistik för Regression 2

Descriptive Statistics

N Minimum Maximum Mean Std. Deviation
Aktiekurs 176 -7% 9% -,26% 2,916%
Valence 176 -116% 138% -,17% 17,694%
Valid N (listwise) 176



I tabell 3.5 framgår det att medelvärdet för variabeln Aktiekurs är -0,26 %. Således
har medelvärdet minskat under undersökningsperiodens första del.
Tabell 3.6 Resultat för Regression 2

Model Summary
b

Adjusted Std. Error of
Model R R Square R Square the Estimate
1 ,090
a
,008 ,002 2,913%
a. Predictors: (Constant), Valence
b. Dependent Variable: Aktiekurs



22
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson


Tabell 3.7 Resultat av variansanalys

ANOVA
b


Sum of
Model Squares df Mean Square F Sig.
1 Regression 12,048 1 12,048 1,420 ,235
a

Residual 1476,310 174 8,485
Total 1488,358 175
a. Predictors: (Constant), Valence
b. Dependent Variable: Aktiekurs



Tabell 3.8 Resultat för Regression 2 - Koefficienter

Coefficientsa

Unstandardized Standardized
Coefficients Coefficients 95% Confidence Interval for B
Model B Std. Error Beta t Sig. Lower Bound Upper Bound
1 (Constant) -,254 ,220 -1,155 ,249 -,687 ,180
Valence ,015 ,012 ,090 1,192 ,235 -,010 ,039
a. Dependent Variable: Aktiekurs

I tabell 3.6 framgår det att korrelationskoefficienten är 0,090 och att
determinationskoefficienten är 0,008. Det innebär att valence korrelerar med
aktiekursen till 9%. Determinationskoefficienten visar att 0,8% av den totala
variationen för aktiekursen förklaras av sambandet med valence. Residualspridningen
är 2,913% och beskriver spridningen kring regressionslinjen. I tabell 3.7 framgår det att
vår oberoende variabel valence inte har ett signifikant samband med aktiekursen då p-
värdet är större än 0,1.


3.2.2.2 Korrelationsresultat
Korrelationsanalys genomförs som en komplettering till regressionsanalysen. I figur
3.9 framgår det att korrelationen mellan den oberoende variabeln valence och den
beroende variabeln aktiekurs är 0,090. Korrelationsanalysen bekräftar att det inte går
att påvisa ett signifikant samband.
Tabell 3.9 Korrelationsanalys för Period 2

Correlations


Aktiekurs



Valence


Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
N
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
N

Aktiekurs
1

176
,090
,235
176

Valence
,090
,235
176
1

176


23
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?


3.2.3 Period 3 (15 sep - 24 nov)


3.2.3.1 Regressionsresultat
Den tredje regressionen utförs på andra delen av undersökningsperioden, vilket
innebär 51 observationer. Regressionen utförs enligt ekvation (2.1).


Tabell 3.10 Deskriptiv Statistik för Regression 3

Descriptive Statistics

N Minimum Maximum Mean Std. Deviation
Aktiekurs 51 -21% 16% -1,30% 7,688%
Valence 51 -13% 24% 1,80% 7,324%
Valid N (listwise) 51

I tabell 3.10 framgår det att medelvärdet för variabeln Aktiekurs är -1,30 %. Således
har medelvärdet minskat under andra delen av undersökningsperioden.


Tabell 3.11 Resultat för Regression 3

Model Summary
b

Adjusted Std. Error of
Model R R Square R Square the Estimate
1 ,167
a
,028 ,008 7,657%
a. Predictors: (Constant), Valence
b. Dependent Variable: Aktiekurs

Tabell 3.12 Resultat av variansanalys

ANOVA
b


Sum of
Model Squares df Mean Square F Sig.
1 Regression 82,020 1 82,020 1,399 ,243
a

Residual 2872,916 49 58,631
Total 2954,936 50
a. Predictors: (Constant), Valence
b. Dependent Variable: Aktiekurs

Tabell 3.13 Resultat för Regression 3 - Koefficienter

Coefficientsa

Unstandardized Standardized
Coefficients Coefficients 95% Confidence Interval for B
Model B Std. Error Beta t Sig. Lower Bound Upper Bound
1 (Constant) -,991 1,105 -,897 ,374 -3,211 1,229
Valence -,175 ,148 -,167 -1,183 ,243 -,472 ,122
a. Dependent Variable: Aktiekurs



24
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson


I tabell 3.11 framgår det att korrelationskoefficienten är 0,167 och att
determinationskoefficienten är 0,028. Det innebär att valence korrelerar med
aktiekursen till 16,7%. Determinationskoefficienten visar att 2,8% av den totala
variationen för aktiekursen förklaras av sambandet med valence. Residualspridningen
är 7,657% och beskriver spridningen kring regressionslinjen. I tabell 3.12 framgår det
att vår oberoende variabel valence inte har ett signifikant samband med aktiekursen
då p-värdet är större än 0,1.




3.2.3.2 Korrelationsresultat
Korrelationsanalys genomförs som en komplettering till regressionsanalysen. I figur
3.14 framgår det att korrelationen mellan den oberoende variabeln valence och den
beroende variabeln aktiekurs är -0,167, vilket inte är en statistiskt säkerställd
korrelation.


Tabell 3.14 Korrelationsanalys för Period 3

Correlations


Aktiekurs



Valence


Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
N
Pearson Correlation
Sig. (2-tailed)
N

Aktiekurs
1

51
-,167
,243
51

Valence
-,167
,243
51
1

51






















25
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?





























































26
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson





4 TEORI




I detta avsnitt presenteras de teorimodeller som vi funnit värdefulla för vårt
examensarbete. Vi motiverar också varför dessa kan ha betydelse för arbetets
fortsatta gång.




4.1 VAL AV TEORETISK ANKNYTNING

Då detta examensarbete som tidigare nämnts utgår ifrån en induktiv ansats, har detta
kapitel för avsikt att finna teorier som är lämpliga att applicera på de empiriska
resultat vi har uppnått och det syfte vi har utgått ifrån. Av det föregående empiriska
kapitlet framgick att det i vår undersökning inte föreligger någon signifikant
korrelation mellan medias opinion och Swedbanks aktiekurs, vilket gör att vi anser
det vara viktigt och intressant att kontrastera resultaten mot den effektiva
marknadshypotesen, då vi genom denna kan finna möjliga förklaringar till vårt
resultat. Dessutom väljer vi att presentera signaleringshypotesen, eftersom denna kan
relateras till flera av de händelser vi har lagt vår fokus på, såsom Swedbanks
nyemission och byte av VD. Eftersom ingen signifikant korrelation föreligger
kommer detta examensarbetes analys ha sitt fokus på att hitta tänkbara förklaringar
till varför så inte är fallet. Psykologiska effekter på aktiemarknaden har också ofta
belysts för att förklara kursfluktuationer och detta teorikapitel kommer därför också
att presentera termen flockbeteende, som tidigare har använts inom finansiell
forskning (Scharfstein & Stein, 1990).




4.2 EFFEKTIVA MARKNADSHYPOTESEN

Teorin om den effektiva marknadshypotesen blev först presenterad av Eugene Fama i
artikeln "Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical Work"
(1970). Där beskrivs en effektiv marknad som till fullo reflekterar all information.
Vidare diskuterar Fama tre olika former av effektiva marknader: svagt effektiv,
halvstarkt effektiv och starkt effektiv marknad som vi kommer att diskutera mer
detaljerat längre fram i kapitlet.

27
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?




För investerare och företag innebär en effektiv marknad följande:


Information från företag till marknaden reflekteras omedelbart i
aktiekurser och därför kan investerare endast förvänta sig normal
avkastning.
Företag förväntar sig att erhålla det sanna värdet för sålda värdepapper.
Med det sanna värdet menas att priset som företagen erhåller är det samma
som nuvärdet, det vill säga det inte finns någon möjlighet att lura
investerare på en effektiv marknad (Ross et al, 2002).



Ovanstående punkter förutsätter att marknaden reagerar direkt på all tillgänglig
information. I verkligheten innebär det att en viss information kan påverka aktiekurser
snabbare än annan information. Forskare delar in informationen i tre olika typer:
historiska kurser, offentlig information och all information, vilket innefattar såväl
offentlig som privat information, även kallat insiderinformation. Detta för att kunna
hantera de olika responshastigheterna (Ross et al, 2002).



Figur 4.1 Reaktion på aktiepris till ny information på effektiv
och ineffektiv marknad

Aktie-
kurs

Överreaktion och
återgång



Effektiv marknads-
respons till ny
information



Offentlig Fördröjd
kungörelse- respons
dag


Dagar före (-)
och efter (+)
-30 -20 -10 0 +10 +20 +30 kungörelse


Effektiv marknadsrespons - Aktiekursen justeras omedelbart som en reaktion
på den nya informationen och det finns ingen tendens till efterföljande ökning
eller sänkning.



28
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson


Fördröjd respons - Kursen reagerar långsamt på den nya informationen och i
denna figur dröjer det 30 dagar till aktiekursen är fullt justerad för den nya
informationen.
Överreaktion - Kursen överreagerar på den nya informationen, vilket leder till
en "bubbla" i kursutvecklingen innan kursen återgår till att spegla den
teoretiskt effektiva nivån (Ross et al, 2002).




4.2.1 Svagt effektiv marknad

Med en svagt effektiv marknad menas att den enda informationen som återspeglas på
marknaden är historiska aktiepriser. Den inkluderar inte annan information såsom
intäkter, prognoser eller fusionstillkännagivande. Matematiskt kan en svagt effektiv
marknad beskrivas:


P
t
= P
t
÷
1
+
E
|
r
|+ c
t
(4.1)


Ekvation (4.1) säger att dagens aktiepris (P
t
) är summan av förgående handelsdags
aktiepris (P
t-1
), förväntad avkastning (E[r]) samt en slumpvariabel (c
t
) som inte går att
förutsäga. Det sista observerade aktiepriset kan ha iakttagits igår, förra veckan eller
månaden innan beroende på observationsintervallet. Förväntad avkastning är en
funktion av värdepapprets risk och slumpvariabeln beror på den nya informationen.
Slumvariabler är alltid orelaterade till varandra, vilket betyder att denna komponent
inte är förutsägbar genom historiska observationer. Om en aktiekurs följer ekvation
(4.1) sägs den följa en random walk (Ross et al, 2002).




4.2.2 Halvstarkt effektiv marknad

En marknad är halvstarkt effektiv när den speglar all offentlig information, som
inkluderar allt från allmänna företagsrapporter till historisk aktiekursinformation.
Skillnaden mellan en halvstarkt och en svagt effektiv marknad är att den halvstarkt
effektiva marknaden inte bara förutsätter den historiska aktiekursinformationen utan
även all befintlig information för allmänheten, det vill säga offentlig information
(Ross et al, 2002).



29
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?


Figur 4.2 Relationen mellan de tre olika
informationstyperna


Svagt effektiv
Baserad på historisk
information.

Halvstarkt effektiv
Baserad på offentlig information.



Starkt effektiv
Baserad på all information, såväl
offentlig som privat.







Figur 4.2 visar de tre effektivitets-
typerna med de olika informations-
varianterna på marknaden. Den
illustrerar också att halvstark effektivitet
innefattar svag effektivitet samt att
stark effektivitet både innefattar svag
och halvstark effektivitet.





4.2.3 Starkt effektiv marknad

En marknad som är starkt effektiv återspeglar förutom historiska aktiekurser och
offentlig information även privat information, så kallad insiderinformation. Det
betyder att nyckelpersoner inom ett företag inte kan utnyttja sin kunskap för att
generera överavkastning. Däremot är det mycket som talar emot denna nivå av
effektivitet eftersom det i verkligheten är mångfaldigt bevisat att insiderinformation
har nyttjats för egen vinning (Ross et al, 2002).




4.3 SIGNALERINGSHYPOTESEN

För att bättre förstå signaleringshypotesen och dess inverkan på finansiell teori är det
viktigt att först överblicka kontentan av det välkända teorem som introducerades av
Modigliani och Miller (1958). De menar att ett företags värde är oberoende av hur
dess kapitalstruktur ser ut. Det är också oväsentligt huruvida det sker förändringar i
företagets framtida utdelningar; således har företagets utdelningspolicy ingen
påverkan på dagens marknadsvärde, givet sedvanliga villkor om effektiv marknad
(Miller och Modigliani, 1961). Detta skulle komma sig av att aktieägare i allmänhet
inte har ett överträngande behov av kontanter och följaktligen väljer aktier efter andra
kriterier än utdelningspolicy.



Teorin fick ett antal kritiker och en av dessa, Ross (1977) presenterade i en artikel vad
han kallade "The Incentive-Signalling Model", vilket i fortsättningen benämns


30
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson


signaleringshypotesen. Hypotesen utgår ifrån perspektivet att det finns en viss
informationsasymmetri inbyggd i marknaden, alltså att den inte är helt effektiv.
Denna asymmetri tar sig uttryck i att företagsledningen har insiderinformation som
inte marknaden kan ta del av. I artikeln, som fokuserar på signalering genom
kapitalstruktur, ges vissa exempel på de situationer som kan uppstå till följd av denna
problematik. En sådan situation kan vara då ledningen skulle behöva förändra
kapitalstrukturen för att hantera ett projekt, men tvekar då detta skulle medföra vissa
ogynnsamma signaler om företaget till marknaden. Ross behandlar även
problematiken kring ledningens personliga intressen i situationen, till exempel
incitamentsprogram kopplade till företagets framgång, vilket medför ytterligare
svårigheter.



Ytterligare signaleringsteorier har också utvecklats i andra riktningar, bland annat
med fokus på arbetsmarknaden (Spence, 1973) och utdelningspolicys (Bhattacharya,
1979; John & Williams, 1985). Spence (1973) menar att det finns relativt höga
kostnader för de olika aktörerna för att signalera på arbetsmarknaden. För en
arbetstagare kan en sådan kostnad vara en bra utbildning vid ett bättre universitet,
vilket signalerar goda kunskaper och ambitioner, medan det för en arbetsgivare kan
röra sig om att ha en lönenivå som signalerar att de är attraktiva. Även här finns en
viss informationsasymmetri, då en arbetsgivare inte på förhand kan veta huruvida en
nyanställd verkligen kommer att inneha den prestationsförmåga som den utger sig för
att ha (Spence, 1973).




4.4 FLOCKBETEENDE

Flockbeteende (eng. herd behavior) äger rum när ett stort antal investerare agerar på
ett liknande sätt vid samma tidpunkt och utgör en del av konceptet kring "Behavioral
Finance" som är ett relativt nytt begrepp inom finansiering. Företeelsen kan
uppkomma i många olika sammanhang, till exempel som en konsekvens av rationella
försök av ledningen att stärka dess anseende som beslutsfattare. Förutom
ryktesspridning finns det andra faktorer som influerar flockbeteende. En av dessa är
omfattningen av vanliga oförutsägbara investeringsutfall, exempelvis korrelerade
misstag av förutsägelser som leder till "sharing-the-blame"-effekten och som i sin tur
driver ledningen till att flockas. Vad som också är väsentligt är arbetsmarknaden för

31
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?


chefspositioner eftersom flockbeteende är mer sannolikt att vara ett problem när
chefspositioners externa möjligheter inte är relativt tilltalande och när kompensation
beror på absolut bedömning av förmåga istället för relativ (Scharfstein & Stein,
1990).



Bikhchandani & Sharma (2000) skiljer på två olika flockbeteende i sin artikel "Herd
Behavior in Financial Markets". Med oavsiktligt, eller falskt, flockbeteende (eng.
"spurious herding") menas att individerna är oberoende av varandra men som stor
grupp agerar likadant. Avsiktlig, eller sant, flockbeteende (eng. "intentional herding")
innebär däremot att individerna agerar beroende på hur omgivningen agerar. Vidare är
det viktigt att skilja på rationellt och irrationellt flockbeteende där den sistnämna ger
upphov till en ineffektiv marknad och ett exempel på detta är när investerare utnyttjar
endast ett specifikt informationsurval (Froot et al, 1992).



Vad som ligger bakom irrationellt flockbeteende har förklarats av Bikhchandani et al
(1992) och kan vara informationsflöde (eng. 'information cascade') vilket innebär att
rationellt beteende hos individuella investerare frambringar ett irrationellt beteende på
gruppnivå. En ytterligare förklaring till irrationellt flockbeteende som
Froot et al (1992) tar upp är teorin om "noise trading". Den definieras som om en
investerare handlar en viss aktie utan att kunna klargöra varför den aktie man köper
skulle vara fördelaktigare än en annan aktie. Detta förutsätter att den kortsiktiga
investeraren inte till fullo är rationell och att denne har en större påverkan på
aktiepriserna än den långsiktiga investeraren.



Flockbeteende på de finansiella marknaderna kan avläsas genom två variabler: aktiens
pris och volymutveckling. En prisutveckling som rör sig i en tydlig riktning fyller
funktionen som flockledare. Under en starkt positiv marknadstrend går fler och fler
köpare in varefter värdet på aktien stiger eftersom ingen köpare vill stå utanför och
detsamma gäller vid en kraftig nedgång då placerare väljer att sälja. Flockbeteendet
på aktiemarknaden uppstår i emotionellt laddade situationer, det vill säga när det
inträffar kraftiga prisrörelser i upp- eller nedgående riktning (Gyllenram, 1998).






32
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson






5 ANALYS




I detta avsnitt diskuteras och tolkas de resultat som redovisades i det empiriska
kapitlet.




5.1 ALLMÄN ANALYS

Inför analysen av datamaterialet förväntade vi oss att finna en signifikant korrelation
mellan valence och Swedbanks aktiekurs då vi i den första grafen (Figur 3.1) tyckte
oss kunna urskilja likheter mellan de två kurvorna. Vi förmodade att det i den första
delen av undersökningsperioden skulle gå att säkerställa ett positivt samband mellan
aktiekursen och valence. På likartade grunder tyckte vi oss kunna uppfatta en negativ
korrelation för de sista månaderna av undersökningen. Då vi inte fann ett signifikant
samband efter att ha utfört en regression på hela undersökningsperioden valde vi att
separera grafen i två nya perioder. Indelningens utformning grundades på karaktären i
Figur 3.1. Då trendbrottet i kurvorna sammanföll tidsmässigt med Lehman Brothers
ansökan om konkursskydd valde vi att dela materialet vid denna tidpunkt. Emellertid
visar den statistiska analysen att ett signifikant samband ej heller går att påvisa för
dessa perioder (Tabell 5.1). I detta avsnitt diskuteras vidare vad detta kan bero på
genom att vi beskriver resultatet och drar paralleller till de tidigare
presenteradeteorierna.


Tabell 5.1 P-värden för de tre regressionerna
Period Datum P-värde
1 4 januari - 24 november 0,807
2 4 januari - 12 september 0,235 3
15 september - 24 november 0,243









33
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?


5.2 INGÅENDE ANALYS

Under hösten 2008, vilket i vårt undersökningsmaterial motsvarar Period 3, har flera
händelser ägt rum som regelmässigt förknippas med teorin om signalering. De
tilldragelser som belyses i denna undersökning är då Lehman Brothers ansökte om
konkursskydd, då Swedbank genomförde en nyemission samt bytet av VD som följde
kort därefter. Vi ämnar nu, med signaleringshypotesen som teoretisk bas, analysera
dessa händelser med utgångspunkt från det material om medial opinion som
sammanställts i denna studie.


Figur 5.1
Ny händelse




Signalering Signalering




Media Aktiekurs
Påverkan?


Det är viktigt att ha i åtanke att de tre huvudhändelserna skiljer sig åt ur en viktig
aspekt. Incidenten med Lehman Brothers är en oförutsedd händelse och därmed inte
något som Swedbank medvetet har planerat eller genomfört för att signalera till
marknaden. Händelsen som sådan sänder naturligtvis ut signaler men då det inte
handlar om ett aktivt agerande från Swedbank ser vi därför inte situationen med
Lehman Brothers ansökan om konkursskydd som lika intressant ur ett
signaleringsperspektiv som de två övriga huvudhändelserna. Emellertid är det
intressant hur Swedbank hanterade kommunikationen i samband med
händelsen.















34
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson


Figur 5.2

Nyhet Kursförändring Reaktion





Aktion Nyhet Kursförändring



Det första flödesschemat beskriver situationen med Lehman Brothers där Swedbank
reagerar, medan det andra flödesschemat beskriver de övriga två huvudhändelserna där
Swedbank agerar.


De två andra fallen är desto mer intressanta ur ett signaleringsperspektiv då de
representerar aktivt planerade handlingar från Swedbanks sida. Banken har haft för
avsikt att signalera någonting. Frågan är vad som har varit tanken att signalera och i
högre grad hur signalerna har uppfattats på olika håll. Vad gäller nyemissioner är det
generellt så att fenomenet signalerar att företaget är i behov av kapital och att andra
alternativa finansieringsmöjligheter, såsom vinst eller nya krediter har gått om intet.
Ur ett signaleringsperspektiv skulle detta föranleda en kursnedgång, men i Swedbanks
fall kan vi inte tydligt se en sådan tendens i nära anknytning till händelsen.
Beträffande bytet av VD kan detta innebära skilda signaleringseffekter, exempelvis
beroende på förtroendet till avgående VD och inställningen till tillträdande VD. Om
man förutsätter att vår metod ger rättvisande resultat är det uppenbart att marknaden
och media under hösten har haft skilda uppfattningar. Då både media och marknaden i
stort har tagit del av samma information måste signaleringsteorins relevans i detta
avseende därmed ifrågasättas på grund av skillnaderna mellan kurvorna för valence
och aktiekurs.



Teorin om flockbeteende blir å andra sidan desto mer intressant för att förklara de två
kurvornas kraftiga spridning i Period 3. Då vi får anta att marknaden inte är helt
effektiv så borde detta innebära att signaleringen kan bli utan effekt om en aktör med
bättre eller annan information väljer att agera på denna med konsekvensen att andra
agerar likadant. Utvecklingen under hösten ger, givet en fungerande modell, tydliga
signaler på att irrationellt flockbeteende har kunnat äga rum eftersom olika
intressenter, med tanke på kurvornas skiftande karaktär, uppenbarligen har gjort olika


35
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?


bedömningar (Figur 3.1). Emellertid kan vi inte vetenskapligt bekräfta detta då vi inte
har möjlighet att studera varje enskild affärstransaktion.


Figur 5.3


Ny händelse


Annan information




Aktör


Signalering Signalering
Flockbeteende


Media Investerare
Påverkan?



Hittills har vi alltså kunnat konstatera att ett signifikant samband mellan aktiekurs och
valence inte föreligger. Då resultatet skiljer sig anmärkningsvärt från vad vi initialt
bedömde är det naturligt att fråga sig varför. Som vi ser det finns det två huvudsakliga
förklaringar till detta. Den första förklaringen skulle kunna vara att
undersökningsmetoden inte ger ett rättvisande resultat. Det är viktigt att ha i åtanke att
programvaran från Saplo fortfarande är i utvecklingsfasen och vi kommer i ett senare
stycke att framföra förslag till förbättringar på metoden. Förenklat kan vi säga att
analysen inte innefattar alla makroekonomiska händelser och att värdet på valence
således inte blir representativt för aktiekursen.



Den andra förklaringen för oss in på teorin om effektiva marknader. Hittills har vi
visat att det är mycket möjligt att flockbeteende, förutsatt en någorlunda fungerande
undersökningsmetod, har ägt rum under hösten. Som vi ser det är flockbeteende något
som inte kan uppstå i effektiva marknader eftersom att alla aktörer då innehar samma
fullständiga information. Med detta sagt kan vi därmed fastställa att en effektiv
marknad inte föreligger. Då konsekvensen av detta blir att all information inte
återspeglas i media blir således värdet på valence missvisande.








36
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson




Matris 5.1










Normal
marknad






Effektiv
marknad





Vår metod



Ingen
signifikant
korrelation




Stark
korrelation





Perfekt metod



Stark
korrelation





Perfekt
korrelation





I Matris 5.1 illustreras vilket utfall vi bedömer att undersökningen hade haft givet
förutsättningarna effektiv marknad och/eller perfekt metod. Hade en perfekt metod
använts hade resultatet förmodligen blivit att värdet på valence till en högre grad hade
korrelerat med aktiekursen. Med en perfekt metod syftar vi på en algoritm anpassad
för att kunna urskilja vilka kursfluktuationer som uppstår till följd av allmänna och
specifika makroekonomiska effekter. Detta skulle innebära att det blev möjligt att
exakt härleda vilka kursförändringar som beror på rykten och företagsspecifika
händelser som återges i media. Svagheten skulle då ligga i att det inte går att
registrera vad som inte är allmänt känt, det vill säga insiderinformation vilket kan leda
till flockbeteende, och att valence därmed skulle bli missvisande.



Vid en perfekt marknad men med en ofullständig metod skulle resultatet vara det
motsatta. Flockbeteende och insiderinformation skulle inte förekomma och därmed
skulle inte fenomenet på ett missvisande sätt påverka valence. Emellertid kvarstår
metodens begränsningar i att alla makroekonomiska aspekter inte skulle innefattas i
analysen.



För att uppnå det som vi i början av denna analys beskrev som vår resultatvision
måste två förutsättningar enligt vår mening vara uppfyllda. All information måste
vara tillgänglig och denna information måste kunna mätas. Om vi förutsätter att vi har
en perfekt metod på en effektiv marknad bedömer vi att korrelationen mellan valence


37
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?


och aktiekurs skulle vara nästintill perfekt (Figur 5.4 & Matris 5.1). Detta bygger på
antagandet att all tillgänglig information, det vill säga all information, speglas och
återges i media. Som vi ser det är nämligen media den enda tänkbara aktören att inne
ha rollen som spridare av informationen. Hade inte så varit fallet hade detta inneburit
att alla inte hade tagit del av all information och då hade förutsättningarna för en
effektiv marknad inte varit uppfyllda.


Figur 5.4

Omvärlden



Information Information




Valence




=




Aktiekurs



Då en perfekt effektiv marknad historiskt aldrig har existerat är det rimligt att tro att
det inte heller kommer att uppstå i framtiden. Med detta sagt är alltstå alternativet att
utveckla metoden för att uppnå en högre grad av intern validitet och ett utfall som
bättre överensstämmer med vår resultatvision.


























38
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson







6 AVSLUTANDE KOMMENTARER




I detta avsnitt återkopplas resultaten till syftet och förslag till vidare forskning ges.






6.1 ÅTERKOPPLING TILL SYFTE

Syftet med detta examensarbete är:
Att granska hur den mediala opinionen gentemot Swedbank förändras över tid och
undersöka om dessa förändringar korrelerar med fluktuationerna i Swedbanks
aktiekurs.



Våra undersökningar har inte kunnat påvisa att det föreligger en korrelation mellan
förändringar i den mediala opinionen och Swedbanks aktiekurs. Resultatet skiljer sig
alltså avsevärt från vår resultatvision och vår bedömning är att detta främst beror på
att metoden i dagsläget inte tar hänsyn till aktiekursförändringar som är hänförliga till
makroekonomiska aspekter och dylikt. Vi syftar här på händelser som påverkar
marknaden i stort, och således även Swedbank, men som inte återges i artiklar
specifikt skrivna om Swedbank.



Vi misstänker emellertid fortfarande att det finns klara samband men att problemet är
att urskilja dessa. För att uppnå bästa möjliga korrelation krävs en bättre metod men
även en perfekt effektiv marknad. Då en perfekt effektiv marknad är nästintill en
utopi kvarstår alltså att förbättra metoden till den grad att den kan väga in och vikta
makroekonomiska effekter. Med ett sådant tillvägagångssätt bedömer vi att en relativt
stark korrelation skulle kunna påvisas, dock inte en perfekt korrelation eftersom
problemet med insiderinformation kvarstår som en potentiellt starkt influerande faktor
med tendenser till flockbeteende som konsekvens.





39
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?


6.2 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING

Det här examensarbetet fokuserar till största del på kvantitativa data och resultat. Att
utifrån de resultat vi har fått fram göra en omfattande kvalitativ vidareforskning med
intervjuobjekt som kan tillägga kommentarer och ge analyser hade varit ett intressant
komplement för att ge en djupare förståelse för medial påverkan på företag. Det finns
flera personer inom banksektorn som vi i denna studie har kontaktat men som i
skrivande stund har valt att inte deltaga av olika anledningar eller har varit svåra att få
tag på grund av den rådande finanskrisen. Exempel på andra intressanta intervjuobjekt
skulle kunna vara företagsledare, men även större aktörer på aktiemarknaden, då deras
uppfattning av vad som skrivs i media har inverkan på aktiekursen. En annan
intressant infallsvinkel hade varit att genomföra intervjuer med personer, både
akademiker och inom den privata sektorn, som är verksamma inom media och
kommunikation.



Liksom många andra undersökningar utgör tiden en av de största
begränsningsfaktorerna för den här typen av studier. Den period som vår
undersökning sträcker sig över har överlag varit en relativt osäker period på börsen
och Swedbanks aktie har under vår undersökningsperiod befunnit sig i en
nedåtgående trend. Av den anledningen skulle det således vara av intresse att
undersöka en betydligt mer omfattande tidsperiod för att se om resultaten skulle te sig
annorlunda. Det hade även varit intressant att fråga sig om resultaten som vi har fått
fram i den här studien hade varit annorlunda om vi hade studerat fler företag, om inte
annat för att testa validiteten i vår undersökningsmetod.




6.3 FÖRSLAG TILL UTVECKLING AV METOD

Som tidigare nämnts så anser vi den främsta bristen i metoden vara att den inte tar
hänsyn till makroekonomiska effekter som indirekt påverkar ett företags aktiekurs. Ett
möjligt tillvägagångssätt för att korrigera för dessa faktorer, och på så sätt
åstadkomma ett bättre resultat, skulle kunna vara att schablonmässigt för bransch
väga in påverkan av diverse makroekonomiska händelser. Att utveckla en
multifaktormodell ur vilken man skulle kunna härleda hur stor del av en dags




40
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson


kursförändring som beror på det som under dagen rapporterats i media om det
specifika företaget.
























































41
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?



REFERENSLISTA


PUBLICERADE KÄLLOR


Artiklar

Bhattachariya, Sudipto (1979), "Imperfect Information, Dividend Policy, and 'The
Bird in the Hand' Fallacy" The Bell Journal of Economics. Vol. 10, No. 1

Bikhchandani, Sushil; David Hirshleifer & Ivo Welsh (1992), "A Theory of Fads,
Fashion, Custom, and Cultural Change as Informational Cascades", Journal of
Political Economy, Vol. 100, No. 5

Bikhchandani, Sushil & Sunil Sharma (2000), "Herd Behavior in Financial Markets",
IMF Staff Papers, Vol. 47, No. 3

Davis, Aeron (2005), "Media Effects and the Active Elite Audience: A Study of
Communications in the London Stock Exchange", European Journal of
Communication, Vol. 20, No. 3

De Boer, Remco C & Hans van Vliet (2008), "Architectural knowledge discovery
with Latent Semantic Analysis: Constructing a reading guide for software
product audits", Journal of Systems and Software, Vol. 81

Fama, Eugene (1970), "Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical
Work", The Journal of Finance, Vol. 25, No. 2

Froot, Kenneth A; David S Scharfstein & Jeremy C Stein (1992), "Herd on the Street:
Informational Inefficiencies in a Model with Short-Term Speculation", Journal
of Finance, Vol. 47, No. 4

Helmersson, Helge & Jan Mattsson (2001), "Demonstrating Pertex: A new method
for improving text Interpretation", Field Methods, Vol. 13, No. 2

Jönsson, Agnetha (2008), "Nu testas bankernas affärsmodeller", Affärsvärlden,
No. 44

Kose, John & Joseph Williams (1985), "Dividends, Dilution, and Taxes: A Signal
Equilibirum", The Journal of Finance, Vol. 40, No. 4

Lee, Fiona; Christopher Peterson & Larissa Z Tiedens (2004), "Mea Culpa: Predicting
Stock Prices From Organizational Attributions", Personality and Social
Psychology Bulletin, Vol. 30, No. 12

Lidén, Erik R (2007), "Swedish Stock Recommendations: Information Content or
Price Pressure?", Multinational Finance Journal, Vol. 11, No. 3-4




42
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson


Liu, Pu; Stanley D Smith & Azmat A Syed (1990), "Stock Price Reactions to The
Wall Street Journal's Securities Recommendations", The Journal of Financial
and Quantitative Analysis, Vol. 25, No. 3

Lloyd Davies, Peter & Michael Canes (1978), "Stock Prices and the Publication of
Second-Hand Information", The Journal of Business, Vol. 51, No. 1

Miller, Merton H. & Franco Modigliani (1961), "Dividend Policy, Growth, and the
Valuation of Shares", Journal of Business, Vol. 3, No. 4

Modigliani, Franco & Merton H Miller (1958), "The Cost of Capital, Corporation
Finance, and the Theory of Investments", The American Economic Review, Vol.
48, No. 3

Ross, Stephen A (1977), "The Determination of Financial Structure: The Incentive-
Signal Approach", The Bell Journal of Economics, Vol. 8, No. 1

Scharfstein, David S & Jeremy C Stein (1990), "Herd Behavior and Investment",
American Economic Review, Vol. 80, No. 3

Spence, Michael (1973), "Job Market Signaling", Quarterly Journal of Economics,
Vol. 87, No. 3

Turney, Peter D & Michael L Littman (2003), "Measuring Praise and Criticism:
Inference of Semantic Orientation from Association", ACM Transactions on
Information Systems, Vol. 21, No. 4

Östlund, Annelie & Joel Dahlberg (2008), "Analytiker: Risken störst i Swedbank",
Svenska Dagbladet, 2008-09-16



Litteratur

Bryman, Alan & Emma Bell (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder, Oxford
University Press

Gyllenram, Carl-Gustav (1998) Aktiemarknadens psykologi, Stockholm: Bokförlaget
Rabén

Jacobsen, Dag I (2002) Vad, Hur och Varför, Lund: Studentlitteratur

Körner, Svante & Lars Wahlgren (2000) Statistisk dataanalys, Lund: Studentlitteratur

Reinecker, Lotte & Peter S. Jørgensen (2002) Att skriva en bra uppsats, Lund:
Liber AB

Ross, Stephen A; Randolph Westerfield & Jeffrey Jaffe (2002) Corporate Finance,
6
th
ed. McGraw-Hill

Wahlgren, Lars (2008) SPSS steg för steg, Lund: Studentlitteratur

43
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?


Ward, Keith (1996) Developing Financial Strategies - A Comprehensive Model,
Kogan Page



Rapporter

Riksbanken:
1. Finansiell stabilitet, 2008:2




ELEKTRONISKA KÄLLOR

Bloomberg.com
1. John Glover, "Subprime Losses May Reach $400 Billion, Analysts
Say (Update5)", 2007-11-12
<http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=newsarchive&sid=aU
BFnWwHjO6I>, Hämtad: 2008-11-25
2. Gavin Finch, "Money-Market Rates Rise; Central Bank Injections
Fail (Update2)", 2008-03-26
<http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=newsarchive&sid=aiA
Vd9SRI_Uo>, Hämtad: 2008-11-25

Dagens Industris nätupplaga www.di.se:
1. <http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\23\30762
9&sectionid=Ettan>, Hämtad: 2008-11-26
2. Jenny Askåker, "Analytiker: 'Wolf bra och intressant val'",
<http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\11\05\30983
0&sectionid=Ettan>, Hämtad: 2008-11-26

Nationalencyklopedins nätupplaga www.ne.se:
1. <http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/artikel/303278> Hämtad: 2009-
01-07

NASDAQ OMX Nordic Exchange: <http://omxnordicexchange.com/>, Hämtad:
2008-11-11

Retriever: <http://www.retriever-info.com/se/>, Hämtad: 2008-11-26



PRESSMEDDELANDEN

ECB:
1. Measures designed to address elevated pressures in the short-term
US dollar funding markets, 2008-09-18

Federal Reserve:
1. Press Release, 2008-09-18



44



Riksbanken:




Swedbank:
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson



1. Riksbanken lånar ut 60 miljarder kronor på tre månader,
2008-10-02


1. Swedbanks exponering mot Lehman Brothers, 2008-09-16
2. Swedbank genomför en nyemission om 12,4 miljarder kronor
garanterad i sin helhet av befintliga aktieägare, 2008-10-27
3. Swedbank utser Michael Wolf till ny VD och koncernchef, 2008-
11-05
















































45
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?



BILAGOR

BILAGA 1 - AKTIEKURS

Aktiekurs och Number of Trades för Swedbank, 2008-01-02 - 2008-11-28
6





















Aktiekurs och Volym för Swedbank, 2008-01-02 - 2008-11-28



























6



























Då OMX:s hemsida http://www.nasdaqomxnordic.com/ har förändrats har inte Number of Trades
gått att exportera för de sista sex handelsdagarna, 2008-11-21 - 2008-11-28

46
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson





























































47
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?





























































48
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson





























































49
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?


BILAGA 2 - FIGURER FRÅN SPSS




Period 1



Histogram



Dependent Variable: Aktiekurs

60


50


40


30


20


10


0



-6



-4



-2



0



2



4

Mean =2,17E-17
Std. Dev. =0,998
N =227
Regression Standardized Residual



Normal P-P Plot of Regression Standardized Residual



Dependent Variable: Aktiekurs


1,0


0,8


0,6


0,4


0,2


0,0
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0
Observed Cum Prob


50
F
r
e
q
u
e
n
c
y


E
x
p
e
c
t
e
d

C
u
m

P
r
o
b


Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson


Period 2


Histogram



Dependent Variable: Aktiekurs

40



30



20



10



0







-2







0







2







4






Mean =-3,64E-17
Std. Dev. =0,997
N =176
Regression Standardized Residual



Normal P-P Plot of Regression Standardized Residual



Dependent Variable: Aktiekurs


1,0


0,8


0,6


0,4


0,2


0,0
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0
Observed Cum Prob






51
F
r
e
q
u
e
n
c
y


E
x
p
e
c
t
e
d

C
u
m

P
r
o
b


Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?


Period 3



Histogram



Dependent Variable: Aktiekurs


12


10


8


6


4


2


0



-3



-2



-1



0



1



2



3

Mean =1,04E-17
Std. Dev. =0,99
N =51
Regression Standardized Residual



Normal P-P Plot of Regression Standardized Residual



Dependent Variable: Aktiekurs


1,0


0,8


0,6


0,4


0,2


0,0
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0
Observed Cum Prob



52
F
r
e
q
u
e
n
c
y


E
x
p
e
c
t
e
d

C
u
m

P
r
o
b


Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson



BILAGA 3 - INTERVJ UFRÅGOR TILL SAPLO



Frågor till Saplo Internet AB 2008-12-08


• Hur fungerar algoritmen?

• Vilka brister har programmet/algoritmen?

• Fungerar programmet/algoritmen på så sätt att ni kan ge total objektivitet i era
analyser?

• Hur görs urvalet av de artiklar som används i analysen om Swedbank?

• Använder ni någon typ av värdeord?

• Vilka tidningar hämtas artiklarna från?

• Är det möjligt att använda artiklar med andra språk?

• Hur bra är algoritmen på att tyda nyanser?
o Negativ / Positiv

• Hur skiljer sig ert program gentemot andra liknande program?
o Har ni exempel på andra program?




























53
Medial opinion och aktiekursförändringar, finns det ett samband?



BILAGA 4 - INTERVJ UFRÅGOR TILL HANDELSBANKEN


Telefonintervju med Linda Hellsten, Chef Kapitalmarknad,
Handelsbanken Kungsportsavenyn 10 i Göteborg, 2008-12-19:

Frågor:

Vad rekommenderade du dina klienter att göra, köpa, ligga kvar eller sälja
Swedbankaktien, vid dessa tillfällen:

I samband med Lehman Brothers ansökan om konkurs

I samband med offentliggörandet av Swedbank nyemission

I samband med Swedbanks byte av VD

Hur mycket påverkas du, i din bedömning av en aktie, på en skala 1-10 av rykten i
media?




Sammanfattning av svar:

Handelsbanken har allmänt varit negativt inställda till Swedbank under hösten

De har sett allvarligt på Swedbank exponering i samband med Lehman Brothers

De har under höstens förknippat Swedbanks aktie med hög risk

De har varit kritiska mot Swedbanks marknadskommunikation. De tycker att det är
särskilt viktigt i tider som dessa att vara extra tydlig med sin kommunikation. Detta
tyder på en undermålig ledning. De är kritiskt inställda gentemot Swedbanks
ledning.

De tittar mycket på ryktesfloran och bedömer själva sanningshalten

De anser att Swedbank under hela året har haft en för kort finansiering

De reagerade direkt på Lidéns uttalande om nyemission

De ser negativt på nyemissionen och ser den snarare som en reaktion än en proaktiv
aktion som Swedbank hävdar (koppla till kommunikation)

De anser i allmänhet att rykten påverkar kursen på kort sikt men inte på lång sikt.







54
Andersson, Brunnström, Dreijer, Nilsson





























































55

doc_146243415.docx